Dagen har mest gått åt till att gråta känns det som.

Fm var ganska lugn tyckte vi, men jag var otroligt trött efter inatt och skulle försöka sova vid 14.30 och M och barnen skulle åka hem till sitt ett tag. Men så kom dem tillbaka och läkaren hade ringt och sa att dem ville ha ett möte inför helgen och så. Det hade dem redan varnat om tidigare på dagen att dem ville prata lite men jag trodde det var lite allmän information.

Sen berättade hon om alla saker Anton har emot sig och att det var för sig inte är så farliga men att han har alla gör att det ser tufft eller vad man ska säga ut för honom. Dem vet inte om han klarar detta helt enkelt.

Ska försöka förklara vilka problemen är:

Benmärgen producerar inte röda blodkroppar i tillräckligt mängd och inte heller blodplättar/trombocyter som gör att blodet levrar sig i tillräcklig mängd. Vita blodkroppar har gått upp lite grann nu iallafall och är kanske inte lika oroande som dem andra. Kom därifrån nu och vi hade precis fått nytt svar på blodplättarna och då låg det iallafall på 64 och förrut var det 20 och då gav dem honom blodplättar men dem kan ätas upp och det hade nu inte hänt med alla utan lite hade han kvar. Så när jag gick nu var läget stabilt för stunden.

Sen är det syresättningen som han har behövt mer. 80% var det när jag kom men nu nere i 72% när jag gick. Dem kan ju bara ge 100% och kommer han upp dit och sen inte syresätter sig ändå har dem inte så mycket mer att ge och göra. Så dem försöker förebygga att inte komma dit men det är inte lätt. Man kunde höja trycket lite mer i respiratorn iallafall för lungorna såg bra.

Sen har han ett högt tryck i lungorna som jag inte riktigt förstår. M förstår det bättre men det är så mycket att ta in. Finns något som heter PPHN som han har och det är ett högt tryck i lungorna som har blivit högre på honom dem senaste dygnen/dygnet. Man kan behandla men det finns inga studier på prematurer och med biverkningar och har man inte bra med blodplättar är det större risk för blödningar när man ger medicin mot det.

Sen är det magen som inte kommit igång och han får ingen mat pga av allt annat som inte är bra och dem vill inte riskera problem med den och om det skulle behöva opereras har han inga blodplättar och risken för blödningar är större.

Så dem sa att det är upp till Anton nu. Dem hjälper med det dem kan men man kan inte göra mirakel.

När jag skriver ner alla problem känns det som en omöjlighet för honom men det sista som lämnar människan är hoppet. Men ni kan väl hjälpa oss att tänka att det ska gå det måste gå.

Men det är väldigt tungt just nu. Ska dit inatt en sväng för jag vågar inte vara borta för länge om det händer mycket blir det för mycket att ta in på en gång. Det jobbar en väldigt bra sköterska inatt som visat och hjälpt mig förstå mycket här ikväll och det känns tryggt.

Imorgon ska barnen var med en kompis och leka under dagen och M och jag kan var där samtidigt och jag kanske kan vila när han är dagen för jag är slut nu känner jag.

Hjälp oss hålla tummarna för att det ska vända nu. Tycker att vi ska få chansen att lära känna våran Anton som vi sett fram emot att göra. Tycker att han kämpat tillräckligt i magen och visat att han vill leva och att det inte ska behöva ta slut nu.