Det går men det är tungt just nu
Efter åkte vi och hämtade askan. Det gick bättre än vad jag trodde. Men känns helt absurpt att ha "honom" hemma. Jag visade barnen den idag. Askan ligger i en behållare som man kan lägga i havet och sen löses den upp. Jag visade den och William lägger huvudet lite snett och ler mycket sött och jag säger vad är det. Han är så söt, säger han. Vet inte riktigt vad han menade men han tyckte tydligen Anton var söt. Tror han sa så för att göra mig glad eller nöjd.
Nu när jag börjat jobba är jag väldigt trött på kvällarna. Tror också att min förkylning gör lite till tröttheten. Men idag orkade jag iallafall rida en sväng. Red på Flisan med Felizity som handhäst. Gick inte lika smidigt idag då Felizity slet sig loss, men hon stannade och jag fick tag på henne direkt. Men hann bli lite rädd då vi precis gått förbi hingsten vid ridhuset och trodde att hon skulle springa direkt till honom. Fast föl är ju ganska söta.
Har varit väldigt känslig och gråtmild senaste dagarna. Tror det beror på att han skulle fötts precis nu. Tänker varje dag, tänk om det här skulle bli hans födelsedag. En lördag som sina bröder, eller 29:de som både jag, William, min syster och hennes son men andra månader. Eller Valborgsmässoafton eftersom William är född på pingsafton och Gustav på påskafton. Mycket tankar och funderingar. Så jag gråter mycket men det är ganska skönt också. Fast jag trodde att jag var på väg att kunna funka lite bättre men tydligen inte.
Jag har iallafall bokat tågresa så att jag kan åka och hälsa på min söta guddotter/brorsdotter Ella när hon fyller år. Hon börjar redan bli stora tjejen som lärt sig gå redan innan hon blivit 11 månader.
Lägger in en gammal bild som jag har som bakgrundsbild på ena datorn. Tycker han är lik William på denna eller som William såg ut när han var liten.
Begravningar är inte kul på något sätt. Har ju själv varit på alldeles för många, men jobbigast har ju varit mammas och min kusins, för de borde inte ha lämnat oss så tidigt, precis som lilla Anton och Tina! Livet blir aldrig som förut men det går vidare och då får man ta vara på det fina man har! Minnena finns alltid kvar, det kan ingen ta ifrån oss! Oj, det här blev känslomässigt... Massor med kramar till er alla! Ringer dig i veckan!
Kämpa på Isabella!! Anton och Tina sitter säkert och myser i himlen nu. Kram på dig...
Ta en dag i taget Bella och ibland tom bara en stund i taget. Igår hade jag en riktigt tung dag som resulterade i många tårar. Men man behöver det. Få gråta av sig lite. Lite som talesettet man bryter ihop och kommer igen ett tag till. Sänder en stor styrkekram till dig. Kram Sofia
Jag höll på att säga att jag förstår! Men det gör jag inte! Men jag sörjer med er och inser att det är det värsta man kan uppleva. Jag tror att du kommer känna så många gånger, att du tror att du börjar "komma på benen" för att sen inse att du inte är där. En sorg tar minst ett år har någon sagt till mig. Man ska gå igenom alla händelser minst en gång utan personen som lämnat en.
Vi ser fram emot att du kommer hit i juni, ska bli så mysigt! Ella hälsar särskilt!
Kram
Kram <3